You are currently browsing the category archive for the ‘Fest’ category.

Sådär ja! Tryckkokaren är laddad med 1.8 kilo fransyska, 1 kilo ryggbiff, 1 kilo högrev och 400 gram lammfärs. Nu jäklar ska det bli chili! Och nej, jag kommer inte att äta upp den ensam, hoppas jag iaf 🙂 Kommer ett gäng sköna typer hit ikväll och vi ska chilla i dubbel bemärkelse. Då jag är den enda som äter LCHF´igt så får dom andra nachos, quesadillas och annat majsbaserat tjafs.

chili

Ska göra lite guacamole och några andra sköna dippar också. Kommer att bli riktigt nice…

Men tillbaka till tryckkokaren, den här gudasända pryl. Chilin tar under en timme, sen är allt sönderkokt. Det är bara att steka på köttet rejält (läs bryna) så du får lite höftig yta, sen tjoff ner i tryckkokaren. Så där ligger dom nu och puttrar med lök, kakao, oregano, pale ale, harissa, röd chili, jalepenos, vitlök öhum… vad mer…. jo, cayanne, koriander fick också haka på. Och en skvätt Ripasso. Jag älskar Ripasso! Både i glaset och i grytor.

Vad har mer har hänt, var på gymmet, i princip tomt. Några tappra själar som lyfte skrot, och jag då. Gillar verkligen att gå dit tidigt på helgerna för då ligger dom flesta bakfulla hemma. Var riktigt skönt att bara prommenera genom Vasastan påväg till gymmet. Det ligger lite avigt, men ändå ganska centralt vid Norrtull. Kan varmt rekommendera för er som är sugna att börja träna att svänga förbi där. Och för dig som redan tränar där, stanna till och hälsa om du ser mig 🙂

Så nu ska jag och Amina fortsätta att städa lägenheten så den för rätt mood inför ikväll! Önskar er en fortsatt trevlig helg, och vem vet, kanske slinker upp mer bilder under kvällen på slutresultatet.

Halloj!

Idag var då sista dagen innan semestern börjar (dvs. nu). Jag kommer inte att vara kvar i Stockholm, utan åker iväg, fast stannar denna gång inom landets gränser. Ska besöka lite vänner som jag inte träffat på länge. Många av dom som är kvar uppe i Luleå har frågat om jag kommer upp, men jag har svarat nej. Ingen av dom trodde dock mig, men jag ljuger inte i detta fall. Jag kommer inte att sätta min fot på ett norrgående plan innan jag tappat 30 kg. Det är några kilon kvar, men jag ska försöka mitt yttersta att göra tiden så kort som möjligt.

Så vad ska jag göra då? Ptja, jag drar iväg till Jököping på Måndag där jag ska träffa världens finaste Cessi. Cessi är en av mina absolut bästa vänner, och när vi bodde i samma stad var vi nästan som knoll och tott. Det är en tjej som jag kan prata om allt med, alltid roliga upptåg, och extremt varmhjärtad. Mer sånt behövs när man kollar ut genom fönstret och bara ser regn, regn och åter regn.

I övrigt så ska jag under nästa vecka skärpa till kosten igen. Jag känner själv att jag blivit lite loj på den fronten, och nu är det dags att dra åt remmen igen. Helst av allt skulle jag vilja testa fakir – helst under hela sommaren, så jag kommer nog att mjukstarta nu – för att sedan köra 6-7 veckor strikt fakir (dvs. hela Juli och två första veckorna i Augusti). Varför jag inte fortsätter längre är ganska enkelt. Det är nämligen så att jag i Augusti drar ner till Agadir igen (Marocko) där jag var för några veckor sedan. Jag blev helt förälskad i staden, folket etc!

Men åter till fakir. Jag har ”testat” det en vecka, och det var i början av min karriär som LCHF´are. Jag kände att det blev alldelens för mycket. Min kropp liksom sloknade – hade ingen stamina – huvudvärk infann sig etc. etc. Jag tror att det beror på att jag inte var helt omställt, men nu är jag det – och framför allt så finns nu viljan! Första gången hade jag nog inte ens ställt upp ett mål att jag skulle köra i X antal dagar/veckor. Det har jag däremot gjort nu, och istället för skräckinjagande så känns det faktiskt ganska skönt. Jag hinner liksom landa rent mentalt innan jag börjar. Tror att det är väldigt viktigt att liksom komma till det stadiet innan man sätter sig på spikarna så att säga.

I övrigt så kommer det att bli händelserika dagar. Jag hade hoppats på en picnic med folket från KiF här i Stockholm, men vädergudarna verkar inte vilja detsamma. Vem vet – kanske är dom mutade av Becel eller annat? Hur som hoppas jag på sol, och en framtida picnic. Hade varit riktigt kul att träffa andra som kör samma race som en själv. Söndag bjuder på middagsdate med min underbara Caroline, eller fru som hon kallar sig själv i min närhet. Kärt barn har många namn 😉 Och sen Mån-Tors Jönköping. Midsommar kommer jag att fira lite norr om Stockholm i goda vänners lag. Kommer bli grillning, kanske sällskapsspel och självklart rött vin.

För er som kör LCHF och dricker vin/sprit/alkohol så kasnke ni har märkt att det slår som bara den. Två glas vin så har man en redig grund för en karatefylla som heter duga. Nu kommer jag kanske inte att gå fullt så långt då jag hellre firar midsommar under bar himmel, kontra fosterställning under ett plastbord från Jysk. Men vi får se – time will tell.

Ska försöka att blogga lite mer under semestern. Kommer troligen att ha mer tid över på semestern då det varit hektiskt jobbigt på arbetsfronten senaste tiden. Men nog om det, nu ska jag stoppa i mig lite parmesankyckling och göra mig iordning inför kvällens upptåg.

Fortsatt trevlig kväll!

Freddie

God afton Sverige!

Det var några dagar sedan som jag skrev, men schemat har varit så pass fullspäckat att jag verkligen inte hunnit med att blogga. Jag har bland annat varit runt på en massa festligheter, och igår hade vi en till kick-off med jobbet. Det bar av till Grönalund där vi körde 5-kamp och avslutade kvällen på Tyrol med en riktigt god middag. Gick alldelens utmärkt att äta LCHF-style. Det var kannor med öl, men jag drack bara rött vin som vanligt. Öl är som sagt en riktig kolhydratbomb som jag mer än gärna hoppar över! Förrätten bestod av Toast Skagen, fast det blev utan toast för mig. Har börjat älska räkor, något som jag inte ätit tidigare. Huvudrätten var oxfile med lammkorv och sparris – och potatisgratäng. Ja, ni gissade rätt – jag åt inte potatisgratängen heller 🙂

Det jag inte riktigt gillar med Grönan är att dom inte har någon riktigt fet bergodalbana. Jag älskar verkligen dom! G-krafterna i de vassa kurvorna, klickandet när man åker upp för branten – och skriken ner för stupen. Love love love! Vi avslutade kvällen runt Stureplan och jag mådde allt annat än nyponros när jag vaknade imorse – men det var det värt!

Som ni ser gillade jag mer än mycket bergodalbanan 😉

I övrigt är jag ganska stressad just nu. Har en massa på jobbet som jag måste göra klart imorgon. Bland annat håller jag på att designa upp en helt ny intern lösning för vårt support-team som skall gå i drift i Augusti. Tidigare har jag inte hanterat stress så bra, och oftast har det resulterat i att jag äter dåligare och dåligare – nästan som att man får tunnelseende och väljer bort sin egen hälsa för något världsligt. Det har jag inte gjort denna gång – och jag kommer inte att göra det. Om det blir sena kvällar – vilket jag räknar med – så kommer jag att ta med mig två matlådor till jobbet. Jag har dessutom bunkrat upp med skinka, avokados och majonäs om det nu skulle vara så att jag behöver något på vägen. Har även märkt att gymmandet hjälper mitt lugn något otroligt. Okej – jag ser ut som att jag blivit överkörd av en blå SL-buss när jag går ut från lokalen – men jag mår så himla bra! Skenet bedrar 😉

Muskler (!!!) har jag också fått , men framför allt bättre hållning. Har kört ganska mycket core-träning och försöker att sitta rakare för var dag som går. Normalt sett brukar jag köra ”racerställning” som en kollega kallar det för jag nästan ligger i stolen, hörlurarna på och jobbar så fingrarna glöder 🙂

Ska ta och kolla till min packning nu, för på Lördag så åker jag och en barndomsvän iväg till Marocko om vädret tillåter. Kommer att bli en vecka med sol, bad , fiske och massa sightseeing 🙂 Just därför kommer det att vara ganska tyst från mig, men jag lovar att uppdatera er när jag kommer tillbaka…

Tills dess – sköt om Er!

Mvh

Freddie