You are currently browsing the category archive for the ‘Delmål’ category.

Sådär ja, då var det helg! Ska bli riktigt skönt, och det känns som att det inte kommer att gå så vilt till. Ikväll blir det en stillsam hemmakväll, och imorgon bär det av för lite firande Irish-style. Kosten och träningen den här veckan har gått som på en räls, och jag har verkligen nollat kolisarna så långt det bara går.

Sedan Januari har jag varit relativt liberal då det kommer till kosthållningen – inga större utsvävningar, men det resulterade i ungegfär 2-3 kilo extra på vågen. Inget jag gråter blod över, men nu är det slut på sötebrödsdagarna mina vänner.

Satt och pratade lite med Amina igår och vi kom fram till att det hade varit helt realistiskt att tappa 15 kilo till det här året – eller 15 cm runt midjan – det som kommer först helt enkelt. Muskler väger ju en del, och det är något som jag inte direkt brukar komma ihåg – utan stirrar mig blint på vågen. Så skärpning på den fronten Freddie (mental note)

Träningen har jag inte tummat på för en sekund. Jag kör mina 5-6 pass i veckan och mår som en kung av det. Hör och häpna, men den här tjockisen ska faktiskt gå sitt första instruktörsledda pass nästa vecka. Jag börjar med ett Body Pump-pass på Tisdag, och sen smäller jag av Le Grande Finale (!!) genom att köra dubbelpass på Torsdag, innefattandes av Spinning följt av Core. Så nu jäklar ska gubben få jobba!

Jag har ju schemat på ovanstående, så jag tror att jag kommer att beställa en Taxi Stockholm som passande får vänta utanför gymmet, för jag VET att jag inte kommer att överleva. Jag har ingen kondition, och är bara explosiv. Inget annat. Jag kan knappt stava till stamina eller uthållighet… Kombinera detta med dom där förbaskade jäkla cancer-pinnarna som jag dumt nog började med vid den ringa åldern av 15.

Nästa mål är rökningen. Den måste bara bort. Det finns ingenting som motiverar en att röka, inga bra vinster – bara förluster. Kan jag bara inte få byta ut det begäret mot något annat? Typ att… Lära mig springa? Jag vet inte, men jag ska f-n försöka att en gång för alla fimpa…

Avslutar med en bild på en väldigt trött farbror. Ja, farbror – ni hörde rätt. Halv-vägs 59 och inne på ålderns höst. Rynkig i pannan och tendens till tunnhårig (läs flintskallig). Trots detta, riktig glad – om än det ser ut som att jag kommer att döda något på bilden 😉

Tjing,

Freddie

Annonser

God Afton Sverige!

Som sagt, jag har haft lite timeout från bloggandet den senaste tiden, vilket beror på många faktorer. Bland annat har jag haft byggkaos här hemma (nytt badrum) och det har varit allmänt körigt – men nu jävlar! 🙂 Vad jag inte skrivit om tidigare, men som folk runtikring mig sett är att jag inte ätit (strikt) LCHF under de senaste 2 månaderna. Varför? har många frågat, och det finns en tanke bakom – tro mig. Jag har medvetet sedan den1a Augusti ätit kolhydrater i olika former, missförstå mig rätt – jag har inte lastat på kolisar – men jag har bland annat ätit godis och pizza några gånger.

Det är inte för att ”unna mig” som jag gjort detta, utan för att testa mig och min kropp – kort sagt börja känna migsjälv lite bättre. Sedan jag i Januari började med detta så har mitt intresse kring kroppen ökat på så många fler sätt än bara LCHF-kost och dess DO´s and DON´Ts. Jag vill exakt hur jag reagerar – varför jag gör det – vad effekterna blir – och hur jag kan balansera allt detta i kombination med träning för att bli så som jag själv vill se ut och må.

Så vad är resultatet? Vikten har stått stilla, måtten runt magen har inte minskat speciellt mycket – men i övrigt har jag byggt på väldigt mycket muskelmassa (och med det även förlorat fett). Jag är nöjd med resultatet! Som jag tidigare sagt så är LCHF metoden för mig – just nu. Den kanske inte är det om 2-3 år? Vad vet jag. Men självisk som jag är så tänker jag inte låta bilden av mig som ”LCHF-killen” eventuell förstöra något om några år. Jag kör på det som passar mig bäst utifrån det mål jag har ställt upp – och nu under denna 2-månadersperiod har det varit att se vad som händer som sagt.

Jag skulle med enkelhet kunna beskriva det som att vara en nykter alkoholist som för första gången på över ett halvår sätter foten på en bar, beställer in en drink och ber till gudarna att inte få en relapse. Jag var skitskraj i början, men visste i bakhuvudet att jag är för tjurskallig och smart för att kasta bort det som jag under dessa månader arbetat så hårt för. Jag visste att det skulle bli en bra läxa och en motivator om jag klarade mig igenom två månader utan att ställa mig på vågen – och det gjorde det också.

Så nu går jag in i fas 3 av min viktresa. Fas 1 avslutades per den sista Juli (viktnedgången), Fas 2 avslutas nu den sista September (Vad händer sen?) och Fas 3 inleds den 1a Oktober vilket är på Lördag. Så vad är då Fas 3? Ja, den kommer att bli fasligt kul (ha ha ha) och där kommer verkligen allt att ställas på sin spets – för det är nu som jag ska totalt slakta de sista 10-15 kilona och förhoppningsvis landa på 85.8 eller mindre fram till den 10e Januari 2012. Lyckas jag med detta har jag även nått mitt slutgiltiga mål som var att gå ner 40 kilo – och som grädde på moset på ett år.

Dessutom har jag lärt mig en ohygglig del om migsjälv, och det är verkligen en av de största vinsterna. Några av de små vinsterna är att jag kommit på att jag gillar saker som jag tidigare kräktes galla över – såsom träning, broccoli och makrill.

Appropå gym kan jag bara tillägga att kombinationen LCHF och träning har börjat ge resultat 🙂

Trevlig kväll,
Freddie

Hej!!!

Idag är jag så jävla glad. Det bara spritter i min kropp. För första gången på säkert 12-13 år ligger jag nu på tvåsiffrigt!!!

 

Vågen stannade imorse på 99.8 kg!!!

 

För att sammanfatta så har jag således nått –26 kg på knappt 6 månader!!!

Detta skall firas! Jag kommer således att imorgon gå och köra spinning och sedan ta en varm ångbastu. Sen kommer jag bara att sitta på balkongen, alternativt i någon park här i Stockholm.

Livet leker!

//Freddie