God kväll Sverige,

Det har varit ganska tyst från min sida ett bra tag nu, men det har verkligen varit en väldigt omvälvande vecka. Som jag berättade tidigare så kommer jag alltid att vara en nykter tjockis. Det har visat sig den här veckan minst sagt, både mentalt och på vågen. Kort sagt är det många saker som fått mig att tyvärr lägga kosten åt sidan – och jag har funderat en massa, verkligen tänkt igenom hur jag ska göra. Tyvärr har hjärtat en tendens att ge en sömnlösa nätter och frågeställningar som totalt fuckar upp ens huvud. Känner bara att jag måste gå tillbaka till migsjälv, andas, få mer tid – och bara koncentrera mig på migsjälv – och mitt välbefinnande.

Det som har hänt är att jag träffat en underbar person och hon är helt fantastisk. Jag har själv lite svårt att förstå situationen, men det har märkts på mig och personerna i min omgivning har sett att jag blivit gladare och gladare. Tyvärr så har bra saker en tendens att följas av andra mindre bra saker. Detta har resulterat i att jag har stått och vägt av och ann hur jag ska göra. Jag har alltid haft liknande prestationsångest när det kommer till saker. Vill alltid göra mitt bästa, och jag nöjer mig inte med näst bäst. Nu har jag verkligen hittat det bästa som kan hända mig, men då från ingenstans kommer gamla känslor fram. Tyvärr är en annan sak att jag har svårt att gå vidare, och tyvärr så sa mitt hjärta aldrig hej då till min gamla kärlek. Något som jag bittert fått ångra nu…

Knäppte denna bild för 3 veckor sedan. Ena halvan är min hand, andra hennes.

Som sagt måste det finnas en balans för att saker skall fungera. Jag vet att människan inte är som en gungbräda som bara kan ligga horisontellt om det är lika mycket eller litet på vardera sida – men det är ändå en ganska bra liknelse. Just nu står den och väger för mycket åt ena hållet – och jag vet att jag måste lasta på någonting på andra sidan för att få tillbaka balansen i mitt liv.

Efter många och långa samtal med vänner och familj har jag bestämt mig för att det enklaste sättet att komma tillbaka är att totalchocka kroppen igen. Precis som jag gjorde när jag började med LCHF. Jag vet, det kanske låter lite tokigt – men egentligen så är jag van vid denna kost. Jag har ändå kört i nästan 6 månader. Så egentligen så var det nog mer en chock för min kropp att inte få det den verkligen behöver.

Jag vet att jag kan klara detta själv, men för att veta att jag kommer att få ett bra resultat så kommer jag att ta hjälp av mina vänner igen – precis som jag gjorde från första början. Har bland annat pratat med en god vän som hjälpte mig precis när jag började med LCHF. Det var så kul när jag berättade om att jag måste strama till igen och komma tillbaka på banan igen. Han skrattade och sa ”Freddie… Du är som en trycktank. Desto mer man lastar på dig, desto mer ökar du trycket.”

En annan god vän kollade bara på mig och sa ”Vet du, när du går in för något så går du fan in 110% och avslutar med flaggan i topp”. Det är precis sådana här saker som man behöver höra ibland. Så vet ni vad, nu är det dags för en rejäl jävla (ursäkta svordomarna) kalldusch igen! Jag tänker därför att börja med Fakir för att rensa ut all skit i kroppen och ge den en nytändning. För att rensa själen och hjärtat kommer jag att ta ett ordentligt förväl med min historia.

Nä, det är dags att gå back to basics. Jag vet att detta kommer bli startskottet på Fas 2 i min transformation. Det är dags att komma tillbaka till verkligheten igen och mitt verkligen jag. Kort sagt att hitta balansen igen – hoppas att ni vill följa med 🙂

 

God natt,
Freddie

Annonser