Hej!

Gud va skönt att äntligen vara tillbaka i Sverige igen. Jag och min barndomskompis har varit iväg till Agadir (Marocko) och grillat lite på stranden, ätit god mat och spanat in massa tuffa saker. Badat har jag också gjort, och solen har gassat över oss varje dag. Jag har investerat i ett vattentätt hus till min kamera så det gick att fota i och ikring vatten – vilket visade sig vara 5 gånger roligare än vad det låter. Blandar du dessutom in vind i det hela så blir resultatet vågor. Så jag gjorde vad jag gillar bäst…

Hoppar in i dem! 😀

 

 

Som varmast hade vi när vi for iväg till Marrakech. Den dagen var det vindstilla och 40 grader. Jag svettades som en jagvetintevad, men det gick bra iaf. Totalt drack jag 7.5 liter vatten den dagen. Maten generellt sett var riktigt bra, och det var inget problem överhuvudtaget att hitta något att äta. Det enda som jag kunde klaga lite över var att deras mat inte per default innehåller mycket fett, men det var bara att beställa in smör på sidan och tillsätta – så det var ingen biggie. Som vanligt på semester så fuskar man, och det hade även jag räknat med. Min viktuppgång blev totalt 1.3 kg vilket känns helt okej.

Jag tror faktiskt att den vila som jag fick den här veckan utan tvekan är mer värd än de 1.3 kg som jag gick upp – och nu kommer jag att ha nya krafter att köra vidare. Dessutom så gjorde jag en riktigt positiv upptäckt när jag kom hem… Jag saknade omelett! Omelett?? Jag har aldrig riktigt varit någon fan av omelett – men igår så skrek magen efter det. Så jag gjorde en riktigt flottig omelett med bacon, grädde, massa svartpeppar och lite röd lök – och fick lite utav ett halleluja moment 🙂 Jag kände åter igen att jag gjort ett helt korrekt val att köra LCHF och trots att semestern lett mig in på kolhydratrika sidovägar (ej öl eller godis!) så hade jag nu hittat tillbaka. Det känns riktigt riktigt riktigt bra! Tror att närmsta liknelsen att komma tillbaka till riktig mat igen var som att ha varit sjuk eller illamående – för att sedan vakna upp och vara pigg och frisk igen.

Men tillbaka till resan… Brände mig gjorde jag också – helt otippat. Jag har ju pigment som en albino, och skulle inte med svårhet kunna liknas vid Kasper  – det vänliga spöket – så trots att jag smort in mig med baby-suncreme så brände jag sönder mig. Det kliar lite överallt, men fortfarande en bra känsla. Jag gillar inte att vara brun sådär direkt , eller ja, inget jag strävar efter – men det känns som ändå ganska skönt att bli lite gyllenbrun sådär. Min kompis fotade när jag var som rödast. Avdelning kräfta? 😉

Nu ska jag ta och springa ner till ICA på Sveavägen och inhandla lite chilifrukter för idag kommer en annan god vän till mig och vi ska dra en chili till middag. Kommer bli riktigt gott – och fettigt 😉

 

Ta hand om Er,

Freddie

Annonser