Godmorgon!

Idag är det Söndag och det brukar normalt betyda inköp av mat, städning samt vägning – men idag blir det varken invägning eller mathandel då jag ska vänta ett tag med vågen samt att jag redan har kylen full med käk. Helgen har jag spenderat i Örebro med mina kollegor på en kickoff. Var riktigt kul! Vi körde team building-aktiviteter , åt och drack gott samt festade lös rejält tills solen gick upp på morgonen. Första gången i Örebro sedan jag var en liten parvel och jag måste bara säga att staden är riktigt vacker. Vi bodde på Elite Hotel och åt bland annat en riktigt god middag på Örebro slott.

Till förrätt åt vi en liknande toast skagen, fast på tunnbröd. Varmrätten bestod av hjortfilé och det hela avslutades med en bär-efterrätt. Jag hade bestämt mig redan innan jag åkte dit att jag iaf skulle smaka av alltoberoende om det innehöll kolisar eller inte. Det enda som jag hoppade över var potatisgratängen , där gick gränsen kände jag. Jag stod även över de söta likörer som serverades, likaså ölen som jag inte ville ha. Fick nog i mig en massa kolhydrater och kroppen sparkade bakut ganska snabbt måste jag säga. Mådde pyton efter, men det var det värt för nu kommer jag definitivt ihåg att kolisar helt enkelt INTE är min grej! Jag kommer säkert att lägga på mig 1.5 kg , men det kommer att gå bort väldigt fort – kanske inom några dagar.

Vi avslutade kvällen på ett ställe som de kallade för Strömpis (?) som var riktigt trevligt. Satt och snackade med massa Örebroare och sippade på mitt röda vin. Blev några turer in på dansgolvet också, men det var trevligare på uteserveringen. Det enda som inte var lika bra var när en överförfriskad ung herre kom på den briljanta idén att sparka en ishink full med is/vatten åt mitt håll, vilket resulterade i att mina jeans fick sig en riktig kalldusch. Lugn som jag är vände jag mig om, gick fram till honom och sa att om han hittar en till hink så kan han ställa den åt sidan istället för att sparka den på mig. Tyvärr brukar vettet gå ur folk när spriten går in – och han var verkligen inte sämre. Neandertalarhjärnan kickade in, och han ”svarade” genom att ge mig en rejäl knuff. Jag kan tycka att sådana här saker är ganska charmerande, då han var ett huvud kortare än mig och ungefär hälften så stor. Det kan vara ett ganska stort misstag. Så jag tog det lite lugnare och upplyste honom vänligt att nästa gång kanske han träffar någon som inte tar det lika lungt som jag, och att om han skulle putta mig igen eller vara otrevlig så kommer jag inte att vara lika trevlig tillbaka. Då gick det upp ett ljus för honom och han bad om ursäkt för det inträffade – och kvällen kunde fortsätta lika trevligt som den började.

Slutet gott – allting gott!

//Freddie

Annonser